hypokondri.se

När och var du söker vård

Du behöver inte ha "tillräckligt svåra" besvär för att söka hjälp för hälsoångest. Här får du veta när det är dags och vart du vänder dig.

Last updated
Vid akut fara för liv eller hälsa, ring alltid 112. För sjukvårdsrådgivning dygnet runt ringer du 1177.
On this page

Illustration: När och var du söker vård

En vanlig fråga är om oron är "tillräckligt allvarlig" för att söka hjälp. Det korta svaret: du behöver inte vänta tills den blivit outhärdlig. Om oron för din hälsa tar tid, kraft eller glädje från din vardag, är det skäl nog att höra av sig.

Det är dags att söka hjälp om

  • oron för sjukdom återkommer ofta och är svår att släppa,
  • du lägger mycket tid på att kontrollera kroppen, googla eller söka försäkran,
  • du undviker läkare, sjukvård eller annat av rädsla för vad du ska få veta,
  • oron påverkar vardagen – sömn, humör, arbete, studier eller relationer,
  • lugnande besked hjälper bara en kort stund innan oron är tillbaka, eller
  • du samtidigt känner dig nedstämd eller har mycket ångest av andra skäl.

Du behöver inte bevisa att det är "på riktigt allvarligt". Att oron tar för stor plats räcker som skäl.

Vart du vänder dig

  • Vårdcentralen är den naturliga första kontakten. Där kan du få en bedömning, prata om KBT och läkemedel, och vid behov få remiss vidare.
  • Internetpsykiatri kan du som vuxen söka direkt till för iKBT vid hälsoångest, utan remiss, var i landet du än bor.
  • 1177 når du dygnet runt för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.
  • Gäller det ett barn eller en ungdom, börja hos vårdcentralen eller elevhälsan – se hälsoångest hos barn och unga.

En vanlig oro inför besöket

Många är rädda att bli avfärdade, att läkaren ska himla med ögonen eller "bara tycka att man inbillar sig". Hälsoångest är ett välkänt och väl beforskat tillstånd, och det ska tas på allvar precis som annan ångest. Du har rätt att få din oro tagen på allvar – inte som ett tecken på sjukdom i kroppen, utan som en börda som förtjänar hjälp.

Det kan hjälpa att förbereda sig: skriv ner hur oron ser ut, hur länge den pågått, vad du brukar göra för att dämpa den och hur den påverkar din vardag. Då blir det lättare att beskriva, och lättare för vården att hjälpa dig rätt.

När det är bråttom på riktigt

Det här handlar om långvarig, malande oro. Får du akuta, tydliga kroppsliga symtom – som svår bröstsmärta, andnöd eller plötslig svaghet i ena kroppshalvan – ska du inte sitta hemma och grubbla. Ring 112. Att ha hälsoångest tar inte bort rätten till akut vård när något faktiskt händer.

Källor och vidare läsning